I den moderatstyrda skånska kommunen Vellinge har flera olika fall kommit fram där man missbrukat särskolan och placering. Nu senast berättar SVT om Nicklas som placerades i särskola när han gick i sjuan på grund av ett svagt psykologtest, där kombinationen dyslexi och ADHD samt föräldrar i skilsmässa troligtvis bidrog till testresultatet. Och nu i efterhand visar det sig att han inte har någon utvecklingsstörning och aldrig borde placerats i särskolan. Man tar sig dock för pannan när man hör vad ansvariga inom Vellinge kommun idag säger: ”det är inget jag fundera på”.

I Uppsala riktar nu BO skarp kritik mot Uppsala kommun för att flera barn har blivit felplacerade i särskolan, vilket uppmärksammas av Radio Uppland. Uppsala kommun har sjäva gjort en utredning och kommit fram till att flera barn blivit felplacerade. Varken kommunalrådet Cecilia Forss eller tjänstemannen Lena Hjalmarsson-Berg vill dock uttala sig innan utredningen blir offentlig nästa vecka. Hjalmarsson-Berg konstaterar dock att de elever som blivit felplacerade dels har varit elever med diagnosen autism som fram till för några år sedan hade automatisk rätt till särskola, dels elever som har en svår social problematik vilka kan vara svårutredningsbara.

Finns det en samlad plan för särskolan? Nej, det verkar inte så.

Mycket diskussion om uppdelning av träningsklass och grundsär. Man verkar inte ha några pedagogiska argument för detta.

Uppdatering: Medborgardialogen var inplanerad  långt tillbaka men aktualiserad av flyttkarusellen bland särskolorna i Uppsala och att man från tjänstemannasidan vill skila träningsklasserna från grundsäreleverna  och samla dessa särskolevarianter på olika särskolor.

Stora delar av Barn- och ungdomsnämnden var med och många tjänstemän från produktionssidan. Inledningsvis valde man att inte presentera en allmän bild av hur man ser på särskoleverksamheten nu och i framtiden i Uppsala. Istället  fick publiken ställa frågor. Den första frågan som ställdes var om det finns en plan för särskolan i Uppsala och i så fall hur den ser ut. Någon plan verkar inte finnas och tjänstemännen å ena sida och politikerna å andra sidan var inte enig om det finns ett uppdrag att ta fram en plan och om det finns ett behov av en sådan plan. Tydligt var att publiken efter frågade en plan och att tjänstemännen arbetar efter någon typ av händelsekedja. Märkbart är att politikerna och tjänstemännen tycks ha väldigt svårt att kommunicera med varandra, troligtvis på grund beställar-utförar-modellen, den sk triangeln.

Mer text kommer när jag sovit lite.

Se även artikel i UNT.

En väl balanserad SvD-artikel, och det känns som bilden börjar balanseras när det gäller orsaker och botemedel till autism, både när gäller mat- och dietfaktorer, och miljöpåverkan, däribland vaccin och miljögifter.

Intressant att Uppsalamoderaten Lars-Olof Mattsson kommenterar förslaget på sin blogg: enligt honom är det ingen risk att Sverkerskolan kommer att läggas ner. Att lägga ned Brune tycker Mattsson är knepigt. Att dela upp den på två andra särskolor måste man enligt honom ta sig en riktig funderare på.

Fast Mattson kommenterar inte underskottet för särskolorna och det stora besparingskrav som finns på särskoleverksamheten. Brune är inte heller integrerad med grundskoleverksamhet som en del andra särskolor är. När det gäller Sverkerskolan kommer det väl kosta verkligt stora summor att renovera den. Det är kanske bättre att lägga ned den och satsa renoveringsmedlena på de andra skolorna i Luthagen. Stig-Björn Ljunggren, den kände socialdemokratiska pratkvarnen och debattören som bor ett stenkast från Sverkerskolan och säkert har sina barn där försöker redan nu mobilisera motståndet (i UNT:s artikelkommentarer).

På Kunskapskanalen visades ett amerikanskt programmet Unga utan ord i tv-serien Tuff tid som handlade om barn med autism och deras föräldrars kamp för sina barn. Jag känner mig kluven inför detta program. Å ena sidan sades ett antal kloka saker. Barn med diagnos inom autismspektrumet kan vara väldigt olika. Olika när de första symptomen uppträder, vilka symptom som uppträder och hur detta funktionshinder kommer till uttryck, hur framgångsrika olika behandlingar och terapier är. Detta kom fram i programmet och ur denna aspekt var programmet balanserat.

Å andra sidan, jag är ingen anhängare av biomedicinsk intervention och när föräldrar i början av programmet berättade att deras barn började försämras efter det fått MPR-vaccinet suckade jag suckade jag tungt. Inte en Jenny McCarthyhistoria till! Nu blev det dock inte så mycket prat om vaccin. Jag förnekar inte att ny kost, gluten- och kaseinfri diet, tycks ha hjälpt en hel del barn, men inte alla. En svaghet med programmet är att det är rörigt. Det skulle behövts en speakerröst som hade guidat eller lett tittarna genom själva programmet. Många personer medverkar, varav en hel del medicinska doktorer, en del med egna autistiska barn. Här skulle man behövt ha en introduktion av dessa; hur framstående är de? finns det kritiker av dessa? hur är dessa positionerade den etablerade forskningen om autism i USA? Som tittare är det väldigt svårt att värdera detta. Dessutom, något som irriterar mig stort – varför måste SVT lägga de svenska textremsorna över skyltarna med de medverkande personernas namn och tillhörighet så att dessa blir omöjliga att läsa för oss svenska tv-tittare.

Några ytterligare reflektioner:

• den autistiska epidemin i USA, finns det en motsvarighet i Sverige? Jag har inte uppfattat det så. Snarare så diskuteras funktionshinder som autism mer idag än för tio eller tjugo år sedan. Och dessutom så tycks en del särskolor ha svårigheter att få tillräckligt med elever, vilket knappast tyder på en kraftig ökning motsvarande den i USA?
• de flesta av barnen i tv-programmet verkade ha drabbats av autistisk regression. Men hur skulle bilden se ut om man tog med de barn som haft en utvecklingsförsening och/eller autism sedan de föddes
• varför hör man i Sverige inte talas om barn som blivit friska från sin autism i likhet med vad som lyfts fram i USA (även om jag egentligen tycker att återhämtning är en bättre översättning av recover än tillfriskna just i detta sammanhang)  

Länkar till de tidigare artiklarna:

Eriksskolans särskola

Salamandern, Flogsta förskola

Sparkrav på resursverksamheter

Alla barn med autism räknar man inte med att kunna upptäcka med denna typ av teknologi, då autism kan yttra sig på en mängd olika sätt och beteenden. Fortfarande behöver man göra en mänsklig observation för att fastställa diagnos men detta kan fungera som komplement och tidig indikator på en autismspektrumstörning.

Det finns bara ett ord för detta: totalt okäsnligt. Det är viktigt med förebilder och att man kan ta efter andra på ett positivt sätt. Dessutom ändrar man inte miljön för ett autistiskt barn på detta sättet.